”Våra resurser är knappa, och alla resurser har alternativa användningsområden.” Så lyder de ekonomiska postulaten, vilka innebär att man klokt måste fördela de begränsade resurser som finns mellan alternativa användningsområden för att samhällets mål ska tillfredsställas.

I mars 1995 utkom ”Vårdens svåra val”, ett slutbetänkande av Prioriteringsutredningen av bland andra Jerzy Einhorn, professor i radioterapi och eldsjäl när det gäller etikfrågor samt att förbättra resurserna för sjukvård och forskning. När det gäller upphandling inom sjukvården ska man prioritera enligt följande principer, rangordnade efter prioritet:

• Människovärdesprincipen – alla människor har lika värde. Men om resurserna är begränsade kan inte alla få vad de egentligen har rätt till.
• Behovs- eller solidaritetsprincipen – resurserna bör satsas på de områden där behoven är störst. Solidaritetsperspektivet innebär också att man måste tillgodose behoven hos grupper som inte själva kan göra sin röst hörd.
• Kostnadseffektivitetsprincipen – eftersträva en rimlig relation mellan kostnad och effekt mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalité. Denna princip bör endast användas när man jämför behandlingar av samma sjukdom.

Livsår kontra livskvalité
Lars-Åke Levin, universitetslektor och docent i hälsoekonomi på centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT, vid Linköpings universitet, berättar att det finns olika analystyper att tillgå när man ska välja behandling. Dels kan man räkna på vad som är kostsamt för samhället, en så kallad ”cost of illness”-studie. Där kan man få fram hur mycket olika typer av sjukdomar – till exempel diabetes – kostar samhället. Det är en modell som läkemedelsföretag ofta använder och vrider till vid lansering av nya läkemedel.

– Man kan också göra kostnadsminimerings- och kostnadseffektanalyser. Problemet med kostnadsminimeringsanalyser är att de förutsätter att resultaten vid studier av olika läkemedelseffekter är identiska. Och om så är fallet så väljs alltid den billigaste, förklarar Lars-Åke.

Stort värde i hälsoekonomiska studier
Den 26 mars samlades drygt 50 personer till ett frukostmöte som Hälsans nya verktyg ordnade på temat Hälsoekonomi. En av anledningarna till att intresset är så stort är att hälsoekonomi är en viktig faktor vid lansering av nya produkter och tjänster.

– När man ska presentera en ny produkt för exempelvis Landstinget är det bra att kunna visa goda hälsoekonomiska siffror. För oss har därför kontakten och arbetet med Lars-Åke och hans team varit av största vikt, berättar Mats Palerius från Zenicor Medical Systems AB, som forskat fram och tillverkat en ny typ av EKG-mätare anpassad för hemmabruk.

Lars-Åke Levin
Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, CMT

+ Dela / Tipsa