Hans Nilsson, docent i historia, har specialiserat sig på att studera folkhälsans förändringar i svenska städer under de senaste tvåhundra åren.

-Hälften av alla barn i Stockholm dog innan de fyllt ett. Det var den bistra verkligheten på 1770-talet. Vad berodde det på, och hur fick vi ner dödstalen? inleder Hans.

Var det läkarkåren som såg till att bättra folkhälsan? Nej! Däremot spelar hygien, vatten och avlopp avgörande betydelse. På 1750-talet började präster att föra statistik över antalet personer i sin församling, i vilken ålder de var och vad de dog av. Det gör att vi är bäst i världen på denna typ av statistik. År 1802 startade provinsialläkare vaccinationskampanjer och det fördes in i kyrkböckerna vilka av befolkningen som fått vaccin.

-I Linköping mår vi ganska bra, säger Hans. Sämre är det i Norrköping. Där är medellivslängden två år kortare än i Linköping, vilket är konstigt då städerna är väldigt lika. Två år kanske låter lite, fortsätter Hans, men det innebär i praktiken att ca 400 personer dör två år tidigare, vilket är lika många som omkommer i trafiken.

+ Dela / Tipsa